emmairom

Den tre dagar långa konferensen är nu slut. Jag tror att den anses ganska misslyckad eftersom många statsöverhuvud uteblev och arrangemanget fick mindre publicitet än förväntat. Egentligen tycker jag att resultatet av diskussionerna borde vara viktigare än vem som var där. Dock säger det en del om hur prioriterad frågan om global hunger är när de flesta statsöverhuvud väljer att inte komma. Det var emellertid spännande för mig att få vara med på ett arrangemang som det här. Jag var i mediacentret och assisterade journalisterna med diverse saker, till exempel delade vi ut talen som alla delegationerna höll.

Mediacentret


Min uppgift

Jag är lite förvånad över hur konferensen var upplagd. Jag trodde att det skulle vara i form av en diskussion/debatt, men det var det mestadels inte. Huvuddelen bestod i att varje delegation höll ett tal som skulle vara i 5 minuter. I majoriteten av fallen varade talet ca 15-30 minuter. De flesta sa ungefär samma sak; tack för att vi fick komma, såhär många människor i världen svälter, det är oacceptabelt, något måste göras. Fast med fina ord som "paradigmskifte", "samarbete" och "hållbarhet" inlagda lite här och var. Hur som helst fick frågan uppmärksamhet genom konferensen och jag antar att det är bra.

Första dagen tilldrog jag och sex andra volontärer oss lite uppmärksamhet genom att hungerstrejka. Det gick ganska bra för mig, jag hade ett litet missöde på eftermiddagen när jag nästan häftade fast mig själv i kavajen på en manlig journalist, men annars klarade jag av att hålla mig ganska allert. Jag fick en del kommentarer och frågor av journalister och jag blev filmad några gånger så jag tror att det var ett hyfsat lyckat tilltag.




Fyra fastande flickor

Tisdagen var den bästa dagen på konferensen; jag fick en kram av generaldirektören Jacques Diof! Han gick runt i mediacentret och skakade hand med alla, och jag hade på mig en t-shirt med adressen till hemsidan http://www.1billionhungry.org/ (på bilden ovanför). När han såg det tackade han mig och gav mig en kram.


Jacques Diof på World Summit on Food Security

Idag har jag bakat kanelbullar. Jag har länge velat baka något svenskt och bjuda på de andra. Babsi har gjort österrikiska apfelstrudel och Madeleine har gjort amerikanska ship cookies, men jag har inte kunnat komma på något. Förrän nu! Jag har nog inte insett att kanelbullar är svenska (det är de väl?), det har alltid varit en självklar del av vardagen. Efter ungefär en timme i mataffären hade jag lyckats skaffa alla ingredienser och kunde sätta igång. Nästa gång ska jag slå upp alla matord på italienska innan jag går till affären, det är väldigt svårt att förklara jäst och decilitermått med kroppsspråk. Hur som helst blev det ett lyckat bak, inga experiment med fullkornsmjöl eller minskade mängder smör och socker den här gången.


Bullbak! En tom vinflaska fick fungera som kavel.


Jag glömde pensla första plåten med ägg, ser ni vilken bulle som är openslad?


Marknaden precis bredvid vårt hus.

Imorgon börjar World Food Summit, en stor konferens till vilken FAOs alla medlemsländer är inbjudna för att diskutera och debattera hur framtidens mattillgångar ska säkras. För tillfället lider 1,02 miljarder människor i världen av kroniskt hunger och undernäring, en siffra som komer att stiga i takt med befolkningsökning. Det har varit väldigt tyst i media om den här konferensen, överhuvudtaget verkar den globala hungerfrågan ligga långt ner på mediernas agenda. FAOs generaldirektör Jacques Diouf har uppmanat till en global hungerstrejk för att skapa uppmärksamhet kring världshunger och visa solidaritet med människor som svälter. Han genomförde själv en 24 timmars hungerstrejk fredag till lördag. Imorgon, på konferensens första dag, ska jag och några andra volontärer också gå med i hungerstrejken. Under konferensen ska jag vara mediaassistent och hjälpa journalister att komma i kontakt med rätt personer på rätt tid och plats. Påven, Berlusconi och Hilary Clinton är några av deltagarna i konferensen. Vill DU hjälpa till att visa att allmänheten faktiskt bryr sig om det faktum att ett barn dör av svält var sjätte sekund, gå in på http://www.1billionhungry.org/ och signera!

Jag har insett att jag har MYCKET att göra pa jobbet nu. Tanken är att jag ska skriva tva artiklar under min tid här pa FAO, samtidigt som jag ska samla data för biodiversity indikatorn och registrera näringsdata i vad som ska bli en näringsdatabas. Om jag lägger 25% pa varje uppgift har jag räknat ut att jag har ungefär fyra veckor att lägga pa vardera artikel. Vi far väl se hur det gar...

Just nu fokuserar jag pa att samla data för biodiversity indikatorn. Det svara med den uppgiften är att bestämma om ett matobjekt (i mitt fall oftast frukt och speciellt bananer) ska inkluderas eller inte. Om det finns data under underartsniva eller om det är en "underutnyttjad" art ska maten inkluderas. Termen underutnyttjad är det som ställer till mest problem. Hur vet jag om usipa, ett matobjekt som jag hittade i en artikel om mat fran Malawi, är underutnyttjad? Hur vet jag ens vad det är för nagot? Jo, jag mailar Emil! (En fd klasskompis fran dietistutbildningen som är pa praktik i Malawi och som nu fungerar som min "Malawi-expert".) Just i detta fallet fick jag svar pa min fraga, men det är inte alltid man rakar känna nagon som befinner sig i landet i fraga. FAO är dessutom ett utomordentligt daligt ställe att försöka bedriva nagon sorts forskning pa; det finns ingen tillgang till fulltextartiklar, inte ens artiklar fran Journal of Food Composition and Analysis som ges ut av var avdelning, och man maste betala för att fa EndNote installerat. Som tur är har jag tillgang till manga artiklar genom Göteborgs Universitet och EndNote finns ocksa att tillga genom universitetet. Sa man skulle kunna säga att GU just nu sponsrar FAO!


Mitt skrivbord räcker inte till längre..

Jag har haft mer Sverige-besök (mer havregryn!!) i form av Elin och Patrik. Ocksa detta var ett mycket trevligt besök som ni kan se pa bilderna!


Elin och Patrik beundrar Colosseum


Promenad pa Palatino, kullen som sägs vara platsen där Rom grundades.



Pa marknad i Porta Portese



Ibland kan man fynda, ibland inte...


Elin och Patrik är helt slut efter en helgs turistande

Promenad i Villa Borghese   

    
Duvorna badar i fontänen vid Piazza di Spagna                                         

Run for Food         

                                                      Colosseum i farten

Resten av inlägget tänker jag dedikera till den underbara tvålen på FAO. Den är vit, den är fluffig, den doftar gott och händerna blir alldeles mjuka av den. Just fluffigheten är det unika med denna tvål. Konsistensen är ungefär som badskum, bara lite fastare. Men när man håller badskum i handen blir det lite kallt och sjunker ihop, det gör inte FAO-tvålen. Den behåller sin fluffighet och ljummenhet och smälter sen in i händerna som smör på en rostad macka. Jag har försökt ta en bild, men jag måste säga att tvålen kommer inte till sin rätt här. FAO-tvålen är något man måste uppleva för att förstå.


Världens härligaste underbaraste tvål!