emmairom

I veckan som gick hade jag besök från Sverige; mor, far, mormor och morfar. Jag agerade turistguide och det gick riktigt bra! Jag är själv imponerad av hur mycket bättre mitt lokalsinne är här än hemma. Min teori är att jag blir bättre på att hitta ju längre söderut jag är, vilket också skulle förklara varför jag alltid misslyckas totalt på orienteringstävlingar norr om Skåne. På tal om orientering och löpning sprang jag förra veckan loppet Run for Food som arrangerades i samband med World Food Day. Rundan gick förbi Terme di Caracalla, Colosseum, Palatino och Circo Massimo, allt detta på bara 5 km. Rom måste vara den ideala stan att lägga vackra och sevärda löprundor i; det är svårt att springa mer än några hundra meter utan att stöta på historiska byggnader och monument.

 
Mormor och morfar fick inspiration till nästa års kolonigrödor på marknaden på Campo di Fiori.

 

Promenad i Villa Borghese   

    
Duvorna badar i fontänen vid Piazza di Spagna                                         

Run for Food         

                                                      Colosseum i farten

Resten av inlägget tänker jag dedikera till den underbara tvålen på FAO. Den är vit, den är fluffig, den doftar gott och händerna blir alldeles mjuka av den. Just fluffigheten är det unika med denna tvål. Konsistensen är ungefär som badskum, bara lite fastare. Men när man håller badskum i handen blir det lite kallt och sjunker ihop, det gör inte FAO-tvålen. Den behåller sin fluffighet och ljummenhet och smälter sen in i händerna som smör på en rostad macka. Jag har försökt ta en bild, men jag måste säga att tvålen kommer inte till sin rätt här. FAO-tvålen är något man måste uppleva för att förstå.


Världens härligaste underbaraste tvål!